Hittade detta citat på http://www.livet.se/ord/kategori/K%C3%A4rlek: Att bara älska någon utan att våga berätta det för personen är den största förlusten av alla. - Henrik Jonsson.
Förstår jag allt rätt vet jag vad jag borde göra.
Hittade detta citat på http://www.livet.se/ord/kategori/K%C3%A4rlek: Att bara älska någon utan att våga berätta det för personen är den största förlusten av alla. - Henrik Jonsson.
Förstår jag allt rätt vet jag vad jag borde göra.
Önska mig lycka till, jag har matteprov på onsdag.
Skulle även behöva en kram, dock inte för matteprovet.
<3<3<3 till er som står mig nära!
Bara så ni vet ska ni aldrig gå i en mataffär med mig. För det lär ta år innan ni kommer ut. Nej, det är inte så att jag står och velar mellan gröna eller röda äpplen (för oftast är det mamma som har hand som sådana ärenden) utan jag hamnar nämligen ALLTID i fel kö. Suck.
I dag till exempel var jag på Konsum. Jag skulle handla bröd, något att dricka och en chokladkaka som jag kan smaska i mig på bussen i morgon då hela Barn - och fritidsprogrammet ska åka till Skövde. En resa som för övrigt är fruktansvärt onödig, då vi kommer åka buss i sammanlagt sex timmar för att vara där och glo på deras gymnasieskola i 3-4 timmar. Hur som helst, tillbaka till Konsum. Det fanns två köer, den ena var lång och den andra var kort. Den långa bestod av folk med massa korgar i handen. Den korta bestod bara av ett gammalt par med en kundvagn. Dum som jag är ställde jag mig i den korta bara för att få stå där i 100 år och se den längre kön få sällskap av nytt folk hela tiden, eftersom den gick som på räls. Suck.
En dag i höstas var jag och mamma på Ica i Oskarshamn. Alla kassor var öppna och till alla var det milslånga köer. Så det var bara att ställa sig i en och glo i 37 år. När det nästan var vår tur händer det som får mig att nästan flippa ur. Kassan som vi står i kö till börjar krångla och de får lyfta upp - och ner på kassapparaten både en och två gånger. Mamma suckade och sa: "Nu får vi säkert ställa oss i en annan kö". Jag tittade mig motvilligt omkring på de andra milslånga köerna. Jag höll på att bryta ihop men efter ett litet tag fick de ÄNTLIGEN igång den idiotiska kassapparaten. Suck.
Detta kanske låter som saker alla är med om då och då, men detta händer mig ständigt. Hamnar jag inte bakom en långsam pensionär med vagnen överfull med varor funkar inte kassapparaten, eller så uppstår ett annat problem.
Suck.
Jag tror någon har missuppfattat mig. Jag vill inte vara hemma och glo när det finns annat att göra. Jag är mycket hellre i skolan än i vardagsrumsoffan. Förstå det. Jag blev sjuk i november månad. Sedan i december igen. I början av februari fick jag världens förkyldning och i dag vakndade jag med ett väldigt magont och illamående känslor, som tur var stannade det där och jag mår något bättre. Skulle jag ändå må dåligt i morgon och tvingas stanna hemma IGEN blir jag arg. För jag orkar inte sitta hemma, finns nog ingen som blir så rastlös som jag blir av det.
Du som nu bestämmer ifall man ska vara sjuk eller ej, låt mig förbli frisk åtminstone de närmaste månaderna! Du får en kram då.
När jag gick på låg - och mellanstadiet gillade jag alla ämnen - förutom idrott, oftast. På högstadiet avskydde jag nästan alla, förutom idrott. Nu på gymnasiet står jag ut med de flesta, och tycker att några är riktigt roliga - dock inte idrott något särskilt och absolut inte matte.
Matte, ja. Säg någon lektion då jag inte har haft lust att öppna fönstret och riva sönder boken - sida för sida - för att sedan se papperslapparna fyllda med äckliga ekvationer och annat skit segla över halva Vimmerby. Jag hatar Matematik B. I dag sa jag "hej då, med dig, vi ses inte igen" till ett tal som jag nästan fick ett utbrott på. Ett tal som var så fruktansvärt krångligt enligt min hjärna, som sedan visade sig var sjukt enkelt. Åh. Jag hatar matte.
Just nu läser vi sådana där... funktioner? Aja, shit the same. Det står jag ut med, faktiskt så klarade jag av åtta(?) tal ungefär på en kvart i går hemma, de var överdrviet enkla, faktiskt. Förra kapitlet var näst intill acceptabelt, då det handlade om geometeri. Det allra första kapitelt var om algebra, ett ord som jag får rysningar av.
Jag var nästan rasande varenda lektion då vi arbetade med det, fattade absolut INGENTING och höll ibland till och med på att börja gråta. Jag förstod inte att jag i A-kursen hade legat på gränsen till VG, och till och med fått det på NP. Hade jag blivit trög över sommarlovet, eller var det bara B-kursen som var betydligt mycket svårare? Jag hoppas att det sistnämnda stämmer.
På lågstadiet sa min lärare att jag hade svårt för matte, jag fattade absolut inte alls varför hon sa så, eftersom jag då tyckte det var kul. Dock så försvann det "svåra" på mellanstadiet, enligt min lärare, och jag tyckte fortfarande att det var riktigt kul. På högstadiet ändrades dock min inställning drastiskt.
Jag fick en lärare som var sjuk säkert hälften av tiden och som inte verkade vara särskilt engagerad på något sätt i sina lektioner, jag började avsky matte eftersom jag heller inte förstod någonting av det som sades i boken, längre. Jag låg på G hela vägen ut dock, som tur var.
Nu har jag en mycket bättre lärare, men avskyr fortfarande ämnet. Jag föredrar svenska, engelska och yrkesämnena VÄLDIGT mycket mer. Jag har sällan lust att riva sönder böckerna där eller få utbrott för att jag inte förstår. Nej, den matematiska delen av mig har sedan fyra och ett halvt år tillbaka gått i pension. Den jobbar endast för att det står på mitt schema att den ska göra det, men den behöver bara stå ut i ett halvt år till. Sedan kan den vila från hemska matteböcker.
Hejsvejs!
Jag har ont i magen, känner mig allmänt nere och har lite smått ångest. För första gången på mycket länge vill jag inte till skolan. Eller, jag vill men ändå inte. Usch.
Satt och spelade gitarr förut i dag. Har blivit rejält beroende om man säger så. När jag kom ut från mitt rum förut efter att ha spelat i säkert en timme säger mamma: "Du börjar bli duktig nu." Kan väl diskuteras, men det är verkligen kul, så nu förstår jag dig mycket väl, Sofie. Nu får jag bara inte glömma bort att spela på min keyboard.
Vet inte vad jag ville få ut med detta. Nu ska jag spela Bubble Shooter som jag blivit beroende av.
Hejsvejs!
Words don't come easily, when you get close I shiver