De flesta vet nog hur jag är, jag kan se alla möjliga sorters skräckfilmer i sträck utan att fara det minsta illa, jag tål att se operationer i tv utan att reagera något särskilt medan andra i familjen håller för ögonen. Jag kan dock gråta till filmer, men det hör väl egentligen inte hit... Det jag vill komma till är att jag hela tiden trott att jag tål att se äckliga och läskiga filmer, men inte längre.
Såg precis klart filmen "Snakes on a Plane". Titeln säger allt, filmen handlar om ormar som släpps lösa på ett plan av en galning. Då menar jag inte tre, fyra stycken, utan säkert 100 slingrande, slemmiga, både stora och små ormar. Jag har alltid tålt att se ormar på teve, i dokumentärer som Krokodiljägaren och dylikt, men detta var för mycket. De var överallt, bet människor, hoppade fram när man minst anade... Det var flera sorters kobror, en SKITSTOR boaorm(?) och en massa andra giftiga äckledjur.
Ni förstår säkert att jag ogillar ormar, och det gör jag. Får världens panik bara jag ser en liten snok på vägen här hemma. Men vet ni vad det värsta är? Under filmens gång, (gud, detta är SÅÅÅ lägligt) så spydde min älskade katt, Rags. Min mamma är och jobbar, pappa sover, min lillebror vågade knappt gå och titta vad som hänt... Så, den som fick fixa undan denna lilla olycka var ingen mindre än storasyster (alltså JAG) som satt och tittade på äckliga ormar på teve. Jag kan säga att jag INTE mådde bättre efter det, var sekunder från att själv göra något liknande som katten gjort, och nu mår jag illa som satan.
Det mest irriterande var ändå att så fort lilla Rags var "klar" gick han lugnt och snällt till ytterdörren och ville ut. Han kan glömma att han får komma in mer i kväll.
Ska vi slå vad om att jag drömmer om 50 kobror i natt som håller på att anfalla mig medan jag torkar upp min katts spyer? Gah.
Till er som har ormfobi, se inte den här filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar